I går morse var det dags för granvernissage och frukostmingel på Hotel Birger Jarl. För 10:e året i rad har de bjudit in svenska designers som alla får styla en gran på sitt eget vis. Nu är inte jag nån som har koll på designers, så jag vet inte om de är kända eller inte - men de har definitivt lyckats med granarna!
Utställningen pågår till den 22:a december. Knalla in om ni är i krokarna vettja. Kör en AW med en bunt vänner. Drick en drink i baren och knalla runt bland granarna!
Claes Carlssons gran är en kitschromantisk historia. Överöst med rosor i röda och rosa nyanser av silkespapper. Enkelt och effektfullt.
Min favoritgran av alla granar på utställningen. Grisfesten av Kirsta Kretzschmar är verkligen pyntad med ett överflöd av grisar. Polkagrisar, pepparkaksgrisar och marsipangrisar. Glitter i en grisfestgran? Nope. Korv. Som smaksatts med gran. Den korven kan för övrigt inhandlas på Taylor & Jones. Tyvärr lyckades jag inte få en enda vettig bild av denna gran, så jag rekommenderar er att spana in pressbilderna från utställningen, länk finns sist i detta inlägg.
Therese Zetterbergs balettinspirerade gran. Jag gillade känslan i granen, de små tyllklänningarna fick mig att tänka på gammeldagst granpynt av silkespapper. Såna veckade krusiga saker som inte är smällkarameller men lite samma teknik...
Naim Josef vann svenska Project Runway förra året.
Hans gran innehåller sporrar, vackra saxar, fingerborgar och nåldynor.
Samt en hel del bilder på honom själv.
Vet inte riktigt om detta kan kallas för gran.
Men det är en otroligt tjusig klänning i alla fall.
William Wahlström är ansvarig för denna kreation
Common Affairs hade en intressant gran. En torr och vissen gran. Det blev väldigt effektfullt med de bruna barren, nästan en lite rostig känsla. En gran som jag gillade väldigt mycket, på något konstigt sätt!
En väldigt suddig bild på gårdagens musikunderhållning:
Bo Kasper Sundström sjöng julsånger, väldigt stämningsfullt!
Hittade bästa frukostsällskapet, nämligen Helena (många känner henne från Hellys Jul, numera bloggar hon på Amelia.se). Alltid lika trevligt att träffa dig. Och lillprinsen... Mmm!!! Btw, hur känner man igen en bloggare? Kameran är alltid i högsta hugg!
Och ett hemskt foto på oss tillsammans - men vi har kul och det är huvudsaken :-)
Jag lyckades med konststycket att enbart fotografera jättemörka eller jättesuddiga bilder. Hopplöst utan stativ ju...HÄR är Helenas inlägg från utställningen och HÄR finns pressbilder för den som vill se bilder som är bra mycket snyggare än mina. Det finns dessutom ytterligare 4 granar som inte fastnade i min kamera. Det är betydligt fler bilder än de som visas direkt i länken. (Klicka på vilken som helst så öppnas ett bildspel med ett tjugotal bilder)